Birkagatan 1887
Kategori “fosterländska och historiska namn”. Efter Birka på ön Björkö i Mälaren. När Birkagatan fick sitt namn pågick ännu Hjalmar Stolpes (se Stolpevägen, stadsdelen Norra Ängby) grundläggande undersökningar på ön. Birkagatan kom att ge namn åt ”Birkastaden” som fick sin stadsplan 1886 och omfattade området mellan Rörstrandsgatan och Karlbergsvägen väster om Torsgatan. Detta område var från början bergiga utmarker till Rörstrands Gård.
Den första höghusbebyggelsen uppstod när Rörstrands porslinsfabrik omkring sekelskiftet skulle anskaffa nya arbetarbostäder i stället för de låga och långa “statarlängor” man tidigare haft. Kritiken i den samtida pressen mot den nya Birkastaden var väl så hård som den idag mot våra nya förstäder. En artikel i Dagens Nyheter i september 1909 talar om ” ... gatorna ... erbjuda samma trista anblick som husen som kanta dem – de se haIffärdiga ut, anlagda, som det synes, utan all tanke på snygghet och bekvämlighet”.
En upprörd insändare, om gatornas beskaffenhet, i samma tidning, mars 1909, ifrågasätter under rubriken ”En i smuts sjunkande stad” om det ”är meningen att de beklagansvärda invånarna i den s.k. Birkastaden skola ömkligen omkomma, platt förgås och kväfvas i lervällingen”.
För området söder om Rörstrandsgatan fastställdes stadsplan 1917. 1926 flyttades porslinsfabriken till Göteborg (senare till Lidköping), varefter bostadsbebyggelsen bredde ut sig över större delen av det gamla fabriksområdet.
Flygfoto över Birkastan, ca 1922-24. Till höger på bilden syns Rörstrandsfabriken och ovanför skymtar Atlasfabrikerna.
Eldaren 5
Ja, så heter vårt fina hus. Huset byggdes under åren 1903-04. Här bodde mestadels arbetare från Rörstrandsfabriken. De boende arbetarna byggde själva de kakelugnar vi har idag av material man fick från Rörstrand. Därför finns inte en kakelugn som liknar den andra i huset. Huset var privatägt fram till hösten 1979 då hyresgästerna köpte huset och bildade bostadsrättsförening. Den stora renoveringen började och decimerade antalet lägenheter från 47 till 31 (senare tillkom fyra vindsvåningar). Man maximerade istället behovet av fräscha lägenheter och stora gemensamma ytor.